LED-mask vid melasma: hjälper ljuset eller blir det värre?
Axel jämför LED-masker utifrån verifierbar data: våglängder, paneleffekt, antal lysdioder, forskning på fotobiomodulation och aktuella priser hos svenska butiker. Ledmask.se är en oberoende guide, inte vårdgivare.
Snabbt svar: kan du använda LED-mask om du har melasma?
Ja, men bara med rött och nära-infrarött ljus, och med låga förväntningar. Blåviolett ljus på 415 nm gav mörkare pigment i en klinisk studie, rött 630 nm gjorde det inte. Stödet för att LED bleker melasma kommer från små studier. Undvik blå program, avbryt om huden blir varm och låt solskyddet göra grundjobbet.
Melasma är den pigmentering där en LED-mask både kan hjälpa och stjälpa. Samma mask som jämnar ut hudtonen hos en person kan göra fläckarna mörkare hos en annan, och skillnaden sitter i vilka färger du kör och hur varm huden blir. Här går vi igenom vad studierna faktiskt visar, våglängd för våglängd.
Kan en LED-mask förvärra melasma?
Ja. Två saker i en LED-mask kan göra melasma mörkare: blått ljus och värme. Blåviolett ljus på 415 nm gav en tydlig, dosberoende pigmentökning i en klinisk studie, medan rött 630 nm inte gav någon. Värme är kopplat till svårare melasma i enkätdata. Rött och nära-infrarött ljus vid låg temperatur är därför det enda rimliga upplägget.
415 nm
Källa: Duteil m.fl., Pigment Cell & Melanoma Research (2014)
Studien gjordes vid universitetssjukhuset i Nice på friska frivilliga, inte på personer med melasma, och med en ljuskälla i labb i stället för en hemmamask. Den visar ändå åt vilket håll det lutar: det är den korta, blå änden av det synliga ljuset som driver pigment. En äldre studie från Henry Ford Hospital i Detroit pekar åt samma håll. Där gav synligt ljus (400 till 700 nm) mörkare och mer långvarig pigmentering än UVA1 hos 20 personer med hudtyp IV till VI, medan hudtyp II inte fick någon pigmentering alls (Mahmoud m.fl., Journal of Investigative Dermatology, 2010).
Den amerikanska hudläkarorganisationen AAD skriver i sina egenvårdsråd att synligt ljus har visat sig förvärra melasma, särskilt hos personer med mörkare hudton (AAD, egenvård vid melasma). Har du hudtyp III eller mörkare och melasma är blå och lila program alltså det första du stänger av.
Hjälper rött ljus mot melasma?
Möjligen. Det finns två kliniska studier som pekar på förbättring, men ingen av dem räcker för att lova något. Den ena hade sju patienter och använde pulsat ljus på 940 nm efter mikrodermabrasion, den andra hade 60 patienter men ingen obehandlad jämförelsegrupp i sammanfattningen. Ingen av dem testade en vanlig hemmamask med 633 och 830 nm.
Den mest citerade är Daniel Barolets pilotstudie från 2018. Sju kvinnor med melasma på båda sidor av ansiktet fick ena ansiktshalvan behandlad en gång i veckan i åtta veckor: först mikrodermabrasion, sedan fem minuter pulsat LED-ljus på 940 nm med 90 mW/cm² och en dos på 13,5 J/cm². Den andra halvan fick bara mikrodermabrasion. På den ljusbehandlade sidan sjönk melasmapoängen MASI från 11,4 till 4,7 vid vecka tolv, och melaninindex minskade med 25 procent (Barolet, Journal of Clinical and Aesthetic Dermatology, 2018).
Författaren räknar själv upp svagheterna: få deltagare, kort uppföljning och en kontrollsida som också blev något bättre. Lägg till att pulsat ljus på 940 nm inte är vad konsumentmasker levererar. Maskerna i vår genomgång redovisar rött ljus på 630 till 660 nm och nära-infrarött på 830 till 850 nm.
Den andra studien, av Nomakhosi Mpofana och Heidi Abrahamse, följde 60 kvinnor mellan 25 och 60 år med hudtyp V och VI. De fick 36 LED-behandlingar under nio månader och melasman förbättrades signifikant i båda grupperna (Mpofana och Abrahamse, Photomedicine and Laser Surgery, 2018). Sammanfattningen redovisar varken våglängder eller någon obehandlad kontrollgrupp, så det går inte att säga hur mycket av förbättringen som var ljusets förtjänst.
En översiktsartikel i Journal of Clinical Medicine från 2023 landar i samma bedömning: LED ser lovande och skonsamt ut vid melasma, men välgjorda studier med fler deltagare saknas (He m.fl., 2023). Vill du se hur evidensen ser ut för andra hudproblem har vi samlat den i guiden om forskningen bakom LED-masker.
Varför är värme ett problem vid melasma?
Värme verkar kunna driva pigmentcellerna på egen hand, utan sol. I en brasiliansk enkät med 1 878 kvinnor hängde direkt exponering för värme och bastu ihop med svårare melasma. Författarna påpekar också att infraröd strålning i hög dos kan sätta igång pigmentbildning. En mask som blir varm mot huden är därför ett sämre val än en som håller sig sval.
Enkäten publicerades i Anais Brasileiros de Dermatologia 2024, och sambandet med värme och bastu var statistiskt säkerställt (p = 0,020) (de Abreu m.fl., 2024). En enkät visar samband, inte orsak. Andra faktorer som hängde ihop med svårare melasma i samma material var solexponering i arbetet, fler än tre graviditeter och melasma i släkten.
Enkäten gällde bastu och annan direkt värme, inte LED-masker, så den säger inget säkert om nära-infrarött ljus från en mask. Men hur varm en mask blir mot huden går inte att läsa ut av våglängder och antal dioder. Du får känna efter själv.
Vilken LED-mask ska du välja om du har melasma?
Välj en mask som redovisar exakta våglängder i rött (runt 630 nm) och nära-infrarött (runt 830 nm) och som helst saknar blått läge helt. Då kan du inte råka köra fel program. CurrentBody Skin LED Light Therapy Face Mask uppfyller det: tillverkaren redovisar 633 nm och 830 nm, 132 dioder och tio minuter per pass.
CurrentBody
CurrentBody LED Face Mask
Marknadsledaren med stark klinisk dokumentation och bra build quality. Rätt val om dokumentationen väger tyngst.
3 889 kr hos lyko.com
Det som talar för masken vid melasma är alltså vad den inte har. Det som talar emot är detsamma som för alla hemmamasker: vi har inte hittat någon studie som testat just den här masken på melasma, och specifikationen säger inget om hur varm insidan blir under ett pass. Du köper en mask med rimliga våglängder, inte en dokumenterad melasmabehandling.
Har du redan en mask med flera färger behöver du inte byta. Kör bara programmet med rött och nära-infrarött, och hoppa över blått, lila och de blandprogram där blått ingår. Vill du jämföra fler modeller sida vid sida finns hela fältet i vår LED-mask bäst i test, där våglängderna står utskrivna för varje mask. Vad de olika färgerna gör går vi igenom i guiden om färger i LED-mask.
Är dina fläckar inte melasma utan märken efter akne eller solskador ser läget ljusare ut. Den skillnaden reder vi ut på sidan om LED-mask mot pigmentering.
Så använder du LED-mask när du har melasma
Börja försiktigt och ändra en sak i taget. Kör rött och nära-infrarött två till tre gånger i veckan den första månaden, fotografera fläckarna i samma ljus varje vecka och trappa bara upp om de inte mörknar. Solskyddet är viktigare än masken: utan det spelar ljusbehandlingen ingen roll.
- Stäng av blått och lila. Gäller alla program där blått ingår, även blandlägen.
- Håll huden sval. Använd masken i ett svalt rum, inte direkt efter träning, bastu eller en varm dusch. Blir masken varm mot huden, korta passet.
- Följ manualens tid. Längre pass ger inte bättre resultat, bara mer ljus och mer värme.
- Ta ett foto i veckan. Samma fönster, samma tid på dagen. Melasma ändras långsamt och minnet är opålitligt.
- Använd färgat solskydd varje dag. AAD rekommenderar SPF 30 eller högre med järnoxid, eftersom även synligt ljus kan förvärra melasma.
- Utvärdera efter tre månader. Ingen skillnad eller mörkare fläckar: sluta.
Hur många pass i veckan som är lagom för olika hudmål står i vårt schema för hur ofta du ska använda LED-mask.
När ska du avstå helt?
Avstå om din melasma mörknar tydligt av värme, om du redan står på receptbelagd behandling som din hudläkare vill utvärdera ostört, eller om du förväntar dig att masken ska ta bort fläckarna. Melasma kan sitta i flera år och kommer ofta tillbaka när huden får sol utan skydd. En LED-mask kan i bästa fall bli ett komplement till solskydd och den behandling en hudläkare skriver ut.
Samma sak gäller om du tar ljuskänsliggörande läkemedel eller har en hudsjukdom som reagerar på ljus. De situationerna går vi igenom i guiden om säkerhet och biverkningar med LED-mask.
Vanliga frågor
Kan en LED-mask förvärra melasma?
Ja, det kan den. Blåviolett ljus på 415 nm gav mörkare pigment som satt kvar i upp till tre månader i en studie på hudtyp III och IV, och värme hänger ihop med svårare melasma i en enkät med 1 878 kvinnor. Rött ljus på 630 nm gav ingen pigmentökning i samma studie. Risken sitter alltså främst i blå program och i värme, inte i rött ljus.
Är rött ljus bra mot melasma?
Kanske, men beläggen är tunna. En pilotstudie med sju patienter fick ned melasmapoängen MASI från 11,4 till 4,7 med pulsat nära-infrarött ljus på 940 nm efter mikrodermabrasion, och en studie med 60 kvinnor såg förbättring efter 36 LED-behandlingar på nio månader. Ingen av dem testade en vanlig hemmamask, så räkna inte med samma resultat.
Vilken färg i LED-masken ska jag undvika vid melasma?
Blått och lila. Det är våglängderna runt 415 nm som gav pigmentökning i studien från universitetssjukhuset i Nice, medan rött 630 nm inte gjorde det. Har din mask flera program väljer du det som bara kör rött och nära-infrarött. Köper du ny mask är en modell helt utan blått läge det enklaste sättet att slippa välja fel.
Hur lång tid tar det innan melasma bleknar med LED?
Räkna i månader. I pilotstudien med 940 nm gavs åtta behandlingar med en veckas mellanrum och resultatet mättes vecka tolv. I den större studien pågick behandlingen i nio månader. Ser du ingen skillnad efter tre månader, eller blir fläckarna mörkare, är det ett skäl att sluta och ta hjälp av en hudläkare.
Kan jag använda LED-mask mot melasma när jag är gravid?
Vi har inte hittat någon studie som testat LED-mask på gravida, så frågan går inte att besvara med data. Rådfråga barnmorska eller läkare innan du börjar. Hos en del kvinnor försvinner melasman av sig själv efter förlossningen, och solskydd är det hudläkare rekommenderar under tiden.
Medicinsk ansvarsbegränsning
Informationen på Ledmask.se är inte avsedd som medicinsk eller dermatologisk rådgivning och ersätter inte konsultation med hudläkare eller annan kvalificerad vårdpersonal. Rådfråga alltid din läkare vid hudproblem.